Probabilistisk Säkerhetsanalys (PSA)
En probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) ger ett numeriskt värde på risken för exempelvis en härdsmälta
En probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) ger ett numeriskt värde på risken för exempelvis en härdsmälta, vilket är något som anläggningarna måste rapportera till den myndighet som ansvarar för tillsynen, SSM. PSA går även att använda till mycket annat eftersom kvantifieringen bygger på en statistisk modell som sparas i en databas. Därmed går det att variera olika antaganden och parametrar för att undersöka hur anläggningen kan förbättras eller optimeras.
Risk Pilot har varit djupt involverade i framtagandet av PSA-modellerna för samtliga svenska kärnkraftverk och vi är fortsatt engagerade i den fortsatta utvecklingen. Vi arbetar också mycket med att använda PSA-modellerna för olika tillämpningar, exempelvis:
Riskbaserad inspektion av rörsegment
Ett kärnkraftverk har många trycksatta rör som transporterar antingen ånga eller vatten. Eftersom det är av stor vikt att dessa rör inte går sönder genomförs regelbundet oförstörande provning på utvalda rördelar. Antalet meter rör i anläggningen är mycket stort och därför är det inte är praktiskt möjligt att prova alla rördelar varje år. Av den anledningen måste ett urval göras och det har historiskt skett utifrån erfarenhet eller överslagsmässiga bedömningar. PSA är dock ett utmärkt alternativ till att utforma provningsprogram eftersom det går att använda PSA-modellen till att rangordna riskerna utifrån var rörbrottet sker.
Riskbaserade provningsintervall för objekt
Säkerhetskritiska objekt i ett kärnkraftverk testas regelbundet för att säkerställa att dessa fungerar när ett behov skulle uppstå. Det kan exempelvis handla om pumpar som ska starta ifall ett rörbrott inträffar eller ventiler som måste öppna för att reducera trycket vid vissa störningar. I de statiska modeller som används för att beräkna sannolikheten för att ett objekt inte fungerar som avsett, antas ofta att denna sannolikhet beror på hur ofta objektet testas. Ett kortare provningsintervall medför således en större chans att objektet fungerar. Eftersom alla säkerhetskritiska objekt ingår i en PSA-modell går det att göra simuleringar av hur den totala reaktorsäkerheten påverkas ifall provningsintervallen ökar eller minskar och på så vis går det att få en indikation av intervallens betydelse.
Osäkerheter
I båda applikationerna ovan är det av stor vikt att ta hänsyn till att modellen innehåller många osäkerheter av olika slag och därför är det av yttersta vikt att antaganden och parametrar varieras för att säkerställa att de slutsatser som dras från PSA-beräkningar är robusta. Det är även mycket viktigt att andra aspekter än de rent kvantitativa tas hänsyn till. Därför används ofta begreppet ”riskinformerat beslutsfattande”, vilket syftar på att information från PSA är en (av flera) aspekter som används om förändringar genomförs.